Jag mår så himla dåligt av att se föräldrar favorisera ett barn i en syskonskara. Hur kan man som förälder ha ett favoritbarn? Och om man mot förmodan nu har det av någon anledning så kan man ju för Guds skull inte visa det för barnen. Hur tror ni att det känns för det barnet/barnen som alltid blir behandlad som nr 2? Snacka om att känna sig mindre värd.
Jag förstår att man som förälder väljer att göra utflykter med endast ett barn för att kunna göra saker som passar just det barnet. Att bygga sina relationer är jätteviktiga men då måste man ju göra lika med alla barnen som man har. Det ska vara lika och rättvist men det betyder inte att man måste göra samma sak med alla sina barn utan man får anpassa det efter det specifika barnet. Däremot att bara ägna sig åt favoritbarnet får mig att må illa. USCH!
Ja, du vet ju att jag håller med dig... hål i huvet sånt där.
SvaraRadera