Nu börjar de övriga allianspartierna konkurrera med folkpartiet om skolfrågorna. De flesta partierna verkar ha fattat att det är en fråga som engagerar många människor i Sverige. Otroligt många har barn i skolan eller arbetar själv i skolans värld. Detta kommer att bli en av de viktigaste valfrågorna nästa år.
Moderaternas förslag och mina kommentarer
1. Stärk lärarrollen och öka lärarresurserna i utsatta områden. Den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat är lärarna. Alliansregeringens reformer med förstelärare och lektorer kommer att innebära förbättrade möjligheter för lärare att göra karriär. Vi vill gå vidare med fler förstelärare och lektorer för att förbättra elevernas studieresultat. Samtidigt vill vi rikta särskilt stöd till lärare som jobbar i utsatta områden genom att satsa på särskild lärarhandledning.
Ja detta förslag kan man ju liksom inte argumentera emot. Sjövklart är lärarna den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat och självklart ska lärarresurserna öka på de ställen där det behövs. Däremot är jag inte så positivt inställd till deras karriärförslag. De har presenterats långt tidigare och känns i dagsläget lite luddiga. Hur ska kommunen med hjälp av rektorn kunna utse förstelärare? Lektorerna är mer tydligt. Där ska man ha en forskningsbakgrund och det fåtalet lärare som har det ska givetvis belönas.
2. Tidigare betyg och fler nationella prov. Forskning visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre årskurserna avskaffades. Betyg är viktigt för såväl kunskapsutvecklingen som likvärdigheten och ger bland annat rektorer och huvudmän tydlig information om vilka elever och skolor som behöver extra stödinsatser. Vi föreslår att betyg införs från årskurs tre under nästa mandatperiod.
Jag är helt i linje med moderaternas förslag. Tidiga betyg kommer att minska stressen hos eleverna då betygen blir en naturlig del av barnens skolgång istället för den stämpel som det varit tidigare när första betygen kom först i åttan. Att hävda att man inte låter barn vara barn och att det är nästintill barnmisshandel är ett mycket konstigt argument. I de flesta andra europeiska länder finns det redan betyg från tidiga åldrar och resultatet visar att de ligger bättre till kunskapsmässigt än Sverige. Det är vi som klemar bort våra barn och inte vågar ställa några krav. Vi kan inte fortsätta ha 14-15 åringar som knappt kan läsa för att de glidit genom systemet. Ställ högre krav nu. Det är konstigt att man itne får ställa krav i skolan men inom idrotten är det helt okej att ställa krav på en 9 åring.
Ökningen av nationella prov är bra om skolverket kvalitetssäkrar att de rättas likvärdigt. Helst av allt hade jag velat se en central rättning av de nationella proven i åk 9 samt i gymnasiet där de nationella proven utgör en stor del av elevernas betyg. För några veckor sedan lyfte media hur många procent av eleverna som fick högre betyg än på det nationella provet i slutbetyg i matematik och på vissa friskolor var det över 90%. Det förstår jag inte ens hur det är möjligt. Usch jag hatar system som skapar orättvisor.
3. Ökat tidigt undervisningsstöd och tidigare skolstart. Forskning visar att barn som får tidig pedagogisk stimulans lyckas bättre under skoltiden. Obligatorisk förskoleklass samt tidigare och tydligare individuellt stöd skulle ge alla elever bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen.
Nästan alla barn idag går i förskoleklass så att göra det till ett obligatoriskt skolår känns helt rätt. Det innebär också att man faktiskt inte behöver repetera allt som eleverna lärt sig i förskolan i första klass eftersom vissa elever kommit till. Barn är som mest mottagliga och nyfikna för kunskap när de är små så varför inte utnyttja deras kunskapstörst. Ju längre tid de tillbringar i den obligatoriska skolan desto större möjlighet har de till bra kunskaper. Om Sverige ska kunna konkurrera med övriga länder i framtiden måste vi få ordning på skolan och ställa högre krav på eleverna. En bra början är att låta eleverna gå 10 år i skolan istället för dagens 9.
4. Mer undervisningstid i matematik, svenska och engelska. Kunskaper i matematik och språk är viktigt för att kunna tillgodogöra sig kunskaper inom andra ämnen och är efterfrågat på arbetsmarknaden. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt krävs att vi rustar fler för att klara till exempel civilingenjörsstudier och forskning inom teknik och naturvetenskap.
En självklar punkt. Matematikkunskaperna sjunker för varje år som går. Elever som kommer till mig i gymnasiet kan inte de delar av matematiken som jag lärde mig när jag gick i mellanstadiet. Det är riktigt skrämmande. Jag undervisar dessutom enbart på teoretiska program. Eleverna ser matematiken som något som man måste memorera. Där har något gått fel i grundskolan. Matematiken har inget med memorering av regler att göra. Om man istället skapar förståelse från början så bygger man vidare på den matematiken som man redan kan. En positiv sak är lärarlegitimationen som kommer att ställa krav på att matematiklärarna i grundskolan är utbildade i matematik. Så är inte fallet idag. Många lärare undervisar i matematik utan att ha utbildning.
5. Satsningar på yrkesutbildningar och lärlingar. Länder med låg ungdomsarbetslöshet kännetecknas ofta av att de har låga trösklar mellan jobb och utbildning, till exempel genom yrkesutbildningar och väl utbyggda lärlingssystem. Vi vill fortsätta att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarnas betydelse och underlätta för framväxten av fler och bättre lärlingsplatser.
Det här tror jag är en jättebra satsning. Alla barn har inte kapacitet och vilja till högskoleföreberedande studier och då ska de erbjudas möjlighet att utbilda sig till ett yrke direkt. Jag är helt emot förslaget från socialdemokraterna att alla gymnasieprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet. Det viktigaste för mig är att alla elever ska få möjlighet att läsa in högskolebehörighet under sin gymnasietid men de ska få välja det själv.
Jag tycker att Moderaterna har tänkt igenom detta ganska noga men jag saknar några saker som jag gärna skulle vilja se inom en snar framtid
- En statlig skola istället för en kommunal skola så att skolans resurser inte beror på vilka kommunpolitiker som styr just för tillfället. Vi får tacka Göran Persson för kommunaliseringen av skolan. det var då allt gick åt h-vetet.
- Satsa på lärarlönerna för ALLA lärare inte endast karriärtjänster. I dagsläget väljer de bästa eleverna från gymnasiet bort lärarprogrammet pga den låga status och löneutvecklingen som lärare har. Om man ska kunna locka de bästa studenterna så att man får den bästa skolan så måste något radikalt hända. Gärna nu. För 40 år sedan satte man riksdagslönerna efter hur mycket en lärare tjänade. Då ansåg man att en lärare och en riksdagsman var värda lika mycket i lön. Idag tjänar en riksdagsman mer än dubbelt så mycket som en gymnasielärare.
- Central rättning av de nationella proven för att öka likvärdigheten i den svenska skolan. Det ska inte ha någon betydelse om lärare A eller lärare B rättade ditt nationella prov vilket betyg du får. Att friskolorna sätter alldeles för höga betyg måste få ett stopp.
- Elever som inte klarar en kurs på gymnasiet ska inte få fortsätta nästa kurs. Vi har elever som inte klarat MaB som läser MaE nu. Tror ni det går bra? Nej, självklart inte. De har inte en chans att hänga med. Betyget (IG) är redan klart innan kursen började för de har inte grunderna med sig. Vi kan tyvärr i dagsläget inte hindra dem från att fortsätta.
- Inför examensprov på gymnasiet som folkpartiet vill för att få ordning på den orättvisa betygssättningen. Förslaget är bra om det skulle bli central rättning annars kan det lika gärna få vara. Då blir det orättvist i alla fall om varje skola ska rätta som de vill.
Många tankar en fredagskväll framför filmen Oliver! som vann en Oscar för bästa film på slutet av 60-talet. Kika gärna i min flik för en uppdaterad lista över mina sedda Oscarsfilmer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar